Askeby klosterkyrka pryddes med ett mycket praktfullt altare, klätt med ett antependium i rött tyg med fransar och broderade apostelfigurer samt överst med ett altarbrun. Antependiet fanns kvar ännu efter den svåra kyrkobranden 1700 men avlägsnades tiden därefter, medan altarbrunet har bevarats och är sedan 1921 deponerat i Statens historia museum.
Ett altarbrun kan beskrivas om en bård som döljer antependiets fästen på altarbordets framkant. Ordet brun har samma betydelse som bryn, i till exempel skogsbryn.
Askebys altarbrun är av synnerligt värde och är ett bevis för att ledande adelsfamiljer i östra Östergötland värnade om klostret. Det är 220 cm långt och 19 cm brett, till större delen broderat med guld- och silvertråd och silke på en botten av rött siden. Ursprungligen fanns också en 5 cm bred frans. Brunet är broderat i rankverk med blad och blommor. På altarbrunet är broderat HIELP MARIA, tillbedjan till Maria, och i mitten ser vi en bröstbild av den törnekrönte Kristus med kort kluvet skägg och långt gult hår. I dekoren finns ett antal sköldmärken, som tydligare än något annat berättar om klostrets gynnare och donatorer.
På brunets högra sida finns ett parti som sytts i efterhand. Förmodligen är det en skarvning som gjorts innan arbetet var färdigt eftersom fransen och kanten är obruten. Varför denna skarvning är gjord är svårt att veta. Att det är en lagning är inte sannolikt då även fransen och kantbandet är obrutna. Kan det vara så att man mätt fel vid beställningen av broderiet?
Altarbrunet var kantat med ett sidenband och nedtill med en fem centimeter lång frans i rött, blått, grönt, gult och vitt. Av den vävda fransen finns bara delar kvar.
Sköldmärkena ger oss unik information om några ätter som gav klosterbygget sitt stöd. Medeltidens namnskick är ganska svårhanterligt men av allt att döma kan altarbrunets sköldmärken knytas till följande ätter: Sparre, Gädda, Bielke, Banér, Bonde, Brahe och en oidentifierad ätt.