Klostrets ägor

I Norrköping fick klostret patronatsrätt över S:t Olofs kyrka. Till den hörde flera närliggande tomter vid kyrkogården och prästgården. Kyrkan blev genom stadens tillväxt ett allt viktigare centrum. Konflikterna om ägandet kom upp gång efter annan vilket framgår av arkivhandlingar.

Detalj av modell av Norrköpings utseende 1384. Längs stränderna ses flera kvarnar. Av dessa hade Askeby kloster intressen i minst två stycken. Den ena av dem låg vid Kvarnholmen. Den första bron, Gamlabro, byggdes där Motala ström var smalast. Bron ledde vidare till vägarna norrut och västerut, nuvarande Västgötegatan. Detta är området där vi idag ser Industrilandskapet. Foto: Norrköpings stadsmuseum
Modell av Norrköpings utseende 1384. Foto: Norrköpings stadsmuseum
Askeby klosters förvaltningsområden.
Rekonstruktion över det medeltida Norrköping. 1. S:t Johannes kyrka 2. S:t Olofs kyrka 3. S:ta Gertruds kapell 4. Knäppingen med Gamlabro 5. Prostholmen (Skeppsholmen) 6. (Gamla) torget. Bilden hämtad ur Norrköpings historia I.

Norrköping

Askebys egendomar utökades genom kung Karl Sverkerssons donation 1162 med Alosa gärde (Adelsgärdena), Sandbogärdet samt en del av byn Ledungshammar, som var en av kungens samlingsplatser  för flottan.

Askeby var också garanterat en tredjedel av kungsfisket i Kungslanen, Vaetlingvarpet, och de rika fiskena Laxkaret och Kungskaret. Klostret hade intressen i minst två kvarnar, den största låg på Kvarnholmen numera kallad Holmen.

Det finns många exempel på ägotvister. På 1380-talet förklarade t. ex. biskop Nils Markusson med hänvisning till påvens deklaration från 1180 att S:t Olofs kyrka ”sedan urminnes tider tillhört Askeby kloster som annex”. Ägandefrågan togs upp vid ett par tillfällen på 1400-talet då abbedissan kunde lita på stöd från påvliga sändebud.

Greby – Svinstad

De två socknarna var klostrets kärnområde. Askeby kloster hade patronatsrätt över Svinstad, nuvarande Bankekind. De flesta av klostrets gårdar låg  inom  Skärkinds, Gårdebys, Svinstads och Vårdsbergs socknar. I Askeby ägdes nästan alla gårdar av klostret. Vi känner inte till så många bondenamn, men vet att  ”Isak i Hyllinge” var en klosterbonde på 1300-talet. Klostret  ägde troligtvis mellan fem och sju kvarnar, de flesta inom Svinstad socken. Den mest kända blev Strömsbro kvarn.

Nedhammar

Nedhammar var med gårdar, kvarn och fiske av allt att döma av stort ekonomiskt värde och skänktes 1379 till klostret.

Sviestad

Månestad var ett gästgiveri. Längs Stångån in mot Tannefors låg ett antal kvarnställen. 1439 ägde Askeby en kvarn i S:t Lars socken. Den såldes till Vadstena kloster.

Styrstad

Socknarna söder om Bråviken genomkorsades av flera vägar. Detta vägnät användes  för kungarnas eriksgata.  Området präglas av en mångsidig medeltida kultur.

Magnehult

1439 bekräftar prästen i Vingåker en donation till Askeby kloster av sex gårdar på Tölingsnäs i Tisnaren som ersättning för en gravplats i Askeby. Klostret ägde ett antal fiskartorp vid Tisnaresundet och på andra ställen vid sjön.

Värö

Gårdsinnehavet bestod troligen bara av ett antal mindre gårdar i Svartådalen.

För utförligare beskrivning av klostrets godsinnehav hänvisas till boken Nytt ljus över Askeby i kapitlet Klostrets rättardöme av Sven Hellström.

SH

Lämna ett svar