I Norrköping fick klostret patronatsrätt över S:t Olofs kyrka. Till den hörde flera närliggande tomter vid kyrkogården och prästgården. Kyrkan blev genom stadens tillväxt ett allt viktigare centrum. Konflikterna om ägandet kom upp gång efter annan vilket framgår av arkivhandlingar.
Norrköping
Askebys egendomar utökades genom kung Karl Sverkerssons donation 1162 med Alosa gärde (Adelsgärdena), Sandbogärdet samt en del av byn Ledungshammar, som var en av kungens samlingsplatser för flottan.
Askeby var också garanterat en tredjedel av kungsfisket i Kungslanen, Vaetlingvarpet, och de rika fiskena Laxkaret och Kungskaret. Klostret hade intressen i minst två kvarnar, den största låg på Kvarnholmen numera kallad Holmen.
Det finns många exempel på ägotvister. På 1380-talet förklarade t. ex. biskop Nils Markusson med hänvisning till påvens deklaration från 1180 att S:t Olofs kyrka ”sedan urminnes tider tillhört Askeby kloster som annex”. Ägandefrågan togs upp vid ett par tillfällen på 1400-talet då abbedissan kunde lita på stöd från påvliga sändebud.
Greby – Svinstad
De två socknarna var klostrets kärnområde. Askeby kloster hade patronatsrätt över Svinstad, nuvarande Bankekind. De flesta av klostrets gårdar låg inom Skärkinds, Gårdebys, Svinstads och Vårdsbergs socknar. I Askeby ägdes nästan alla gårdar av klostret. Vi känner inte till så många bondenamn, men vet att ”Isak i Hyllinge” var en klosterbonde på 1300-talet. Klostret ägde troligtvis mellan fem och sju kvarnar, de flesta inom Svinstad socken. Den mest kända blev Strömsbro kvarn.
Nedhammar
Nedhammar var med gårdar, kvarn och fiske av allt att döma av stort ekonomiskt värde och skänktes 1379 till klostret.
Sviestad
Månestad var ett gästgiveri. Längs Stångån in mot Tannefors låg ett antal kvarnställen. 1439 ägde Askeby en kvarn i S:t Lars socken. Den såldes till Vadstena kloster.
Styrstad
Socknarna söder om Bråviken genomkorsades av flera vägar. Detta vägnät användes för kungarnas eriksgata. Området präglas av en mångsidig medeltida kultur.
Magnehult
1439 bekräftar prästen i Vingåker en donation till Askeby kloster av sex gårdar på Tölingsnäs i Tisnaren som ersättning för en gravplats i Askeby. Klostret ägde ett antal fiskartorp vid Tisnaresundet och på andra ställen vid sjön.
Värö
Gårdsinnehavet bestod troligen bara av ett antal mindre gårdar i Svartådalen.
För utförligare beskrivning av klostrets godsinnehav hänvisas till boken Nytt ljus över Askeby i kapitlet Klostrets rättardöme av Sven Hellström.
SH