Dagen i ett cistercienskloster var väl inrutad. Man levde enligt principen Ora et labora ”Bed och arbeta”. Det innebar att nunnorna delade sin tid mellan strikt utformade tideböner och dagliga sysslor. Till sin hjälp hade de från början haft leksystrar, kvinnor som inte vigts till nunnor, men ändå bodde i klostret. Det rörde sig ofta om tjänsteflickor som de högättade systrarna tagit med sig då de gick i kloster. Systemet med leksystrar började dock försvinna mer och mer, och i slutet av 1400-talet hade även de tyngre arbetsuppgifterna i hög grad tagits över av nunnorna själva.
Gudstjänsterna, som gav ramarna för det dagliga programmet, hade troligen följande huvudingredienser i Askeby:
Tidegärd eller tidebön utgjorde grunden för klostrens dagliga verksamhet. Den omfattade bönestunderna: laudes, prim, ters, sext, non, vesper och completorium. Det betyder att den första bönestunden hölls vid fyratiden på morgonen och att dagen avslutades med completorium omkring kl. 20. Alla de mässor och processioner som var en del av detta system fordrade även i ett mindre kloster en väl planerad tjänstgöringsordning.
Verksamheterna anpassades till årstiderna så att dygnet delades in i s. k. temporaltimmar, vilket innebär längre tid på sommaren för arbete och bön och längre nattvila på vintern. Klosterordnarna hade olika traditioner. Eftersom de kanoniska timmarna, tidegärderna, hade symbolisk innebörd överensstämde de inte alltid med klocktimmarna. Vid måltiderna förekom regelbundet högläsning. Det som lästes var ofta helgonlegender och om detta bruk påminner oss också själva ordet legend, vars latinska betydelse är just ”det som bör läsas”. I den franska filmen från klostret La Joie-Notre-Dame de Campénéac i Bretagne kan man följa det nedärvda, inrutade livet i ett kloster av idag
Laudes eller Matutin
Morgonbönen, var laudes eller matutin. Den hölls strax före gryningen och bestod av lovsång för den nya dagen .
Prim
Vid gryningen följde prim då bönen till Jungfru Maria lästes. Efter prim samlades nunnorna under abbedissans ledning i kapitelsalen. Efter bön följde bland annat högläsning av ett kapitel ur ordensregeln samt tillkännagivanden av olika slag, bl. a. om avlidna inom orden. Abbedissan tog därefter upp frågor som rörde vardagen i klostret och nu fördelade hon dagens arbetsuppgifter. Detta måste göras på ett rättvist sätt där hänsyn togs till såväl kompetens som ålder, för här rörde det sig om allt från hantverk och trädgårdsarbete till skrivarbete och finsömnad.
Rimligen fördelades olika ansvarsuppgifter som portvakt, trädgårdssyster, visthusföreståndare, sjuksyster, lärare m.m. Det tunga var arbetet i köket, som inte bara omfattade tillagning av mat utan troligen också ansvar för tvätt. Köksnunnan hade dessutom ett än större ansvar i och med att hon vid middagarna också skulle svara för bön och textläsning.
Ters och högmässa
Vid bönestunden ters, klockan nio, erinrades om den Helige Andes utgjutande och Kristi frälsargärning.
Sext
Nästa tidebön var sext, klockan 12.
Non
Tre timmar efter sext följde bönestunden non.
Vesper
Vid tidebönen vesper, klockan 18 eller senare vid solnedgången, uttrycktes tacksamhet för dagen som nalkades sitt slut.
Completorium
Vid completoriet, den sista bönestunden, utövades växelläsning, varefter nunnorna gick i procession uppför trappan till sovsalen, dormitoriet, som var upplyst av ett ljus. Det skulle som den sista dagligen återkommande liturgin påminna om Kristus som världens ljus.
Emma Asplund