Avlatsbrevet från Herkenrode
Herkenrode ligger i Belgien nära staden Maastricht. Klostret grundades 1182 och blev 1217 ett cistercienskloster för kvinnor. Det var ett rikt kloster med stora rikedomar med stor betydelse för regionen. Många förmögna adelsfamiljer är begravda i kyrkan. Under franska revolutionen förbjöds alla kyrkliga institutioner och klostret såldes. Det förstördes av brand 1826 men högaltaret och monstransen från 1286 som syns på bilden räddades liksom sju glasfönster, som nu finns i katedralen i Lichfield. Idag har delar av klostret byggts upp igen.
Bilden visar det avlatsbrev som påven Urban IV på nunnornas begäran utfärdade från sitt residens i Avignon 1363. Syftet var att få in pengar för renovering av klostret. Avlatsbrevet utlovar att alla som besöker kyrkan på speciellt utvalda dagar eller ger en donation kommer att få tiden i skärselden förkortad. Brevet är skrivet på pergament och tillägnat Det heliga miraklets sakrament.
Miraklet med det heliga sakramentet handlar om en präst från trakten i närheten av Herkenrode. Han skulle ge sista smörjelsen till en bybo. Prästen kom med sitt oblatskrin till huset och satte det på ett bord medan han gick in i ett annat rum. Då smög en syndig man in, öppnade skrinet och rörde vid den helgade oblaten. Oblaten började blöda och mannen flydde. När prästen kom tillbaka såg han att både oblaten och duken den låg i var prickiga av blod. Vad skulle ha göra? Han tog den till Herkenrode som hade rykte om sig att vara ett mycket heligt kloster. Prästen gick in i kyrkan och placerade den blodstänkte oblaten på högaltaret och då uppenbarade sig Kristus krönt av törnekronan. Det togs som ett tecken på att Kristus ville vara i Herkenrode. Mirakelberättelsen och den heliga oblaten som förvarades i ett relikskrin på ett altare i kyrkan gjorde Herkenrode till en av de mest besökta pilgrimskyrkorna i Belgien.
Reliken fanns kvar i kyrkan till 1796.
Överst på avlatsbrevet visas nunnornas årliga procession. Vi ser klostret till vänster inne i bokstaven ”U”. Det är tjugofyra personer som går i tåget. Det centrala är de tre prästerna under baldakinen som håller upp monstransen som är – behållaren för den helgade oblaten- reliken och relikskrinet.
Främst går en lekman med ett kärl med heligt vatten som han stänker ut. Sen kommer två lekmän som bär flaggor. Bakom dem går funktionärer med vaxljus. Deras frisyrer visar att de har hög rang.
Flickorna har för tiden moderna kläder och de är säkert noviser. Vid flickorna går gränsen mellan den profana och kyrkliga världen och skiljelinjen markeras med två träd med fåglar i.
Så kommer det sex nunnor med noter i händerna och bakom dem går abbedissan med sin stav stödd av en präst.
Munkarna bakom kommer från Herkenrodes moderkloster Aulne i Vallonien. De har skägg och tonsur och bär en stav. De är troligen biktfäder för nunnorna.
De fyra männen som bär baldakinen bär svärd i sina bälten och det visar att de är adelsmän. Under baldakinen går tre präster med de heliga föremålen.
Hur kom avlatsbrevet till Askeby?
I maj 2013 tog klosterföreningen emot klostervänner från Frankrike och Belgien. Ett referat av besöken kan läsas under rubriken Händer i Askeby/ Referat/Besök av klostervänner från Frankrike och Belgien. Den belgiska gruppen, som är knuten till klostret i Herkenrode, överlämnade som gåva en kopia av ovanstående motiv som hänger i Askeby kyrka. Originalet finns i Limburg.