Människorna, livet och naturen i Askeby har skildrats av både författare och konstnärer. Här kommer vi att presentera bilder och litteratur med anknytning till bygden. Styrelsen tar gärna emot tips! Vi efterlyser till exempel bilder av konstnärinnan Ester Almqvist. Hon besökte prästgården vid flera tillfällen i början av 1900-talet.
Vi inleder med porträtten av prästparet Nils och Maria Aurelius utförda av socknens egen ’hovmålare’ Stefan Ekeroth (1717–1798). Nils Aurelius följde traditionen att latinisera sitt efternamn efter födelseorten. Örtomta blev Aurelius. Nils Aurelius bana är ett bra exempel på ståndscirkulation. Hans far Per Jönsson var bonde i Holmen, Ullälva i Örtomta. Efter teologiska studier gifte Nils 1710 in sig i en prästfamilj. Hans hustru Maria var dotter till kyrkoherden Abraham Aschanius i Askeby som lämnade sin tjänst till förmån för svärsonen 1715. Maria är ett av många exempel på att prästfruar oftare än sina män kom från bildade hem. Prästfruarna hade därför stor betydelse för svensk kulturhistoria genom att det i huvudsak var de som svarade för kontinuiteten inom prästgårdskulturen.
Porträtten av kyrkoherdeparet Aurelius hänger i sakristian i Askeby klosterkyrka. De representerar en lång rad porträtt av prästpar från den tiden. Mannens ämbetsdräkt och hustruns sedesamma klädsel skulle tillsammans med en bibel eller någon annan skrift framställa dem som gudfruktiga, bildade och flärdfria. Kvinnorna var visserligen inte akademiskt skolade, men det skulle framgå att de var läs- och skrivkunniga. Efter reformationen var det tillåtet, ja tillrådligt, att en präst skulle vara gift. Prästfrun var inte bara maka och mor, hon skulle också visa församlingsborna omsorg och tröst i livets alla skeden. Prästparet var som föräldrar för sina församlingsbor. Det får vi en god beskrivning av i Andreas Lindbloms barndomsskildring Lille Jonathan som utspelar sig i Askeby i slutet av 1800-talet.