Askeby Klosterförening har till syfte att lyfta fram det okända cisterciensklostret i Askeby och visa på nunneklostrets betydelse för östra Östergötland.
Söndagen den 18 november 2018 samlades klostervänner i församlingsgården för att ta del av något av allt det som hänt med Askeby kloster sedan 1998 då cisterciensorden firade sitt 900-årsjubileum.
Sammankomsten inleddes med Karin Svensson Nygrens välkomstord och hälsningar till de närvarande. Anna Bergman berättade därefter om hur den av församlingen och hembygdsföreningen anordnade Jubileumsveckan för tjugo år sedan inspirerade en grupp initiativrika personer till att lyfta fram det nästan bortglömda Askeby kloster. Lars Eliasson berättade om hur man förberedde sig för att kunna bygga en trovärdig, visualiserad version av klosterområdet som legat på kyrkans södra sida. En omfattande uppgift eftersom byggrester ovan jord i princip saknas. Tidigt valde man att information om klostret i huvudsak skulle spridas via nätet. Gunnar Bergman redogjorde för föreningens hemsida och om hur och av vilka den används. Han berättade också om planerna på att skapa en mobilanpassad app.
Under hösten har en gren som tjänat som del av en byggnadsställning i kyrkans sydmur undersökts dendrokronologiskt. Jan Eriksson som tagit initiativ till denna undersökning hade lämnat grenen, som återkommit från laboratoriet i Lund, och upplysningar om den till Susanne Glöersen som informerade i Jans ställe. Eftermiddagen avslutades med att Sven Hellström, Askebyprojektets nestor, återbördade den urgamla grenen till sin ursprungliga plats.
Historikern Sven Hellström begrundar gångna tidevarv innan…
han återlämnar en bit historia till framtiden och sedan …
med kyrkstötens hjälp ser till att den kommer att vila i tryggt förvar i …
Fädernas kyrka, som också är namnet på den psalm som fick avsluta vår eftermiddag.
Ett ljust och härligt jubilerande årsmöte den 25 mars 2018
Solen flödade in genom fönstren, fler än förväntat strömmade in i församlingsgården denna söndag då våren kom med både värme, ljus och sommartid. Själva årsmötesförhandlingarna sköttes med van och trygg hand av Hans Palmlöf och klarades av snabbt och effektivt. Ina Nordh avtackades för sitt värdefulla arbete som ordförande i föreningen i 3 år. Till ny ordförande valdes Karin Svensson Nygren. I övrigt inga större förändringar i styrelsens sammansättning.
Föreningen Askeby kloster grundades för 10 år sedan och den förste ordföranden, Håkan Neckman kunde glädjande nog närvara på årets årsmöte. Han hyllades för sitt tidigare arbete genom att utnämnas till hedersmedlem. Utöver att vara den ledande kraften att formera en ny förening var han också … en av de drivande i arbetet att med hjälp av datateknik berätta om klostret och klostermiljön… som Susanne Glöersen formulerade det vid överräckandet av blommor och hedersdiplom. Ytterligare två personer fick ta emot föreningens hedersmedlemskap nämligen Sven och Ethel Hellström. För 20 år sedan arrangerade församlingen och hembygdsföreningen en välbesökt ”Klostervecka” där Sven med sin förankring i bygden och sakkunskap i historia blev en förgrundsgestalt som därefter med stort engagemang lyckats …lyfta fram Askeby kloster ur dess Törnrosasömn. Ethel har under årens lopp skött bokningar och besöksbeställningarna med vänlighet och omtanke och de båda har skapat något extraordinärt tillsammans.
Firandet av både 10 och 20 års aktiviteter utmynnade i en riklig samling kakor, kaffe och till det ett bildspel med nedslag i höjdpunkter från åren som gått.
Stenar över och under jord
Föreningens programplaner för 2018 redogjorde Susanne för och med rubriken ”Gåtan med den återfunna stenen” höll hon även ett spännande föredrag illustrerat med bilder. Fyra kapitäl i sandsten har nyligt uppmärksammats igen efter att ha legat undanstoppade i ett sidoförråd i Pilgrimskapellet . På 1950-talet fann man ett av dem inmurat i en av kyrkans gamla nischer. Hennes presentation av detta kapitäl, som med sin dekoration tydligt kopplar samman cisterciensiska byggnadstraditioner med Askeby kloster, var proffsigt utfört och underhållande framfört. Vi ser fram emot den spännande fortsättningen på hennes efterforskning och lägesrapportering.
Ett spännande år ligger framför oss med föreningens planerade aktiviteter på temat Stenar över och under jord, med bland annat Hans Palmlöfs förevisning av markradarundersökningarna och Jan Erikssons byggnadsantikvariska genomgång av Askebys och Bankekinds kyrkors torn. Missa heller inte chansen till en visning den 6 maj då det ges möjlighet till en gratis guidning för alla intresserade. Ta med era vänner och sprid gärna i bekantskapskretsen möjligheten att bli medlem i föreningen.
Text och bild: Maria Bergendahl
Medlemmarna samlas.
Granskning av handlingarna.
Avgående ordföranden Ina Nordh tar till orda.
Uppläsning av styrelsens motivering till hedersmedlemmarna.
Hedersmedlemmarna Sven och Ethel Hellström mottar blommor och diplom.
Nyvalda ordföranden Karin Svensson Nygren gratulerar hedersmedlemmen Håkan Neckman.
Vårfrudagens kakfest kan börja.
Gåtan med den återfunna stenen. Susanne Glöersen ger en lägesrapport.
Eken skuggar kyrkfasaden och årsmötet är slut.
Referat av programmet vid klosterföreningens årsmöte den 25 mars 2017.
Berättare: Monika Minnhagen-Alvsten och Susanne Glöersen
Med övergången till den lutherska läran blev det förbjudet att tillbe jungfru Maria och alla andra helgon som man hade gjort från generation till generation i femhundra år. Människor berövades sina fromma seder och bruk som skänkt dem trygghet och tröst. Hur anpassade man sig till de nya påbuden?
Även om Marias kyrkliga roll nästan upphörde förblev hon en mycket betydelsefull gestalt i människors vardagsliv, något vi kan se prov på än idag i vår almanacka. Visserligen är ingen av de medeltida Mariadagarna längre helgdag på det riktiga datumet, men två av dem firas på närmaste söndag, nämligen Kyndelsmässodagen och Marie bebådelsedag. De övriga har fått nya namn men med en medveten anknytning till den heliga jungfrun som till exempel Stella, Rosa och Virginia.
Vid Marie bebådelsedag, även kallad vårfrudagen, skulle man ge akt på den lilla växt vi kallar vårlök, av Linné kallad vårfrudagslök, eftersom dess lök var lämplig att torka och dryga ut mjölet med. Gullvivan är en annan av de många Mariablommorna i vår flora. Den kallades på grund av sin likhet med en nyckelknippa en gång för Jungfru Marie nycklar. De nycklar som i maj, Marias månad, låser upp porten till sommaren. Ett annat exempel på Marias nyckelroll är denna bön från 1800-talets mitt som lästes av födande kvinnor med förhoppning om en lindrig förlossning.
Jungfru Maria, låna mej nycklarna dina, I Herrans Jesu namn
Det var inte bara vid sina förlossningar som kvinnor vände sig till jungfru Maria, det gjorde de också för att få hjälp med nötkreaturen. Med dessa rader ur en 1300-talshymn hade de sedan länge brukat be Maria välsigna korna.
Du bär den som bär allt, Och ger di åt den som ger näring åt alla.
Genom att ge sina kor namn som Gullros, Kyndelsmö och Fruekon med deras dolda Mariaanknytning hoppades man få Marias fortsatta beskydd.
Eftermiddagens program förgylldes av Sara Lovisa Lagman t.v. och Noomi Krogevoll t.h. som vackert och innerligt sjöng Maria-visorna Kristallen den fina, Maria går på törnestig, Jag vet en dejlig rosa och Limu limu lima. Som avslutning bjöd flickorna på Uti vår hage, mycket passande inför årets första sommartidsdag.
I år är det femhundra år sedan reformationen startade. Det var enligt traditionen den 31 oktober 1517 som Martin Luther spikade upp sina 95 teser i Wittenberg. Han ville med dem få till stånd en diskussion om försäljning av avlatsbrev. I Askeby kyrka finns en kopia av ett avlatsbrev från 1363. Du kan läsa mer om avlatsbrevet och hur det kom till Askeby under rubriken Klostret i bygden/ Avlatsbrevet från Herkenrode.
Martin Luthers aktion ledde till stora förändringar inom flera områden, inte minst för klostren i de protestantiska länderna. Klosterföreningen kommer därför under året att ta upp några aspekter på vad reformationen kom att betyda för Askeby kloster och församlingsborna.
KALLELSE TILL ÅRSMÖTE
Lördagen den 25 mars 2017
P R O G R A M
Kl. 15 ÅRSMÖTESFÖRHANDLINGAR
KAFFEPAUS
Kaffe/te med bröd 25 kr
Kl. 16 JUNGFRU MARIA EFTER REFORMATIONEN
Se programblad nedan
VARMT VÄLKOMMEN!
Anmälan är ej nödvändig men om speciellt önskemål finns beträffande kaffebröd är vi tacksamma att få besked i god tid före mötet. Kontakta ingegerd.nordh@svenskakyrkan.se tel. 0706-18 21 60.
Om vi inte har Din e-postadress skicka den gärna till jonas.lofstrand@gmail.com
PROGRAM 2017
VISNINGAR
i Askeby klosterkyrka
Torsdag 29 juni
Askeby klosterkyrka. Musik i sommarkväll kl. 18. Visning av kyrkan och den visualiserade klosterplatsen kl. 19. Ingen avgift.
Torsdag 27 juli
Askeby klosterkyrka. Musik i sommarkväll kl. 18. Visning av kyrkan och den visualiserade klosterplatsen kl. 19. Ingen avgift.
Torsdag 24 augusti
Askeby klosterkyrka. Musik i sommarkväll kl. 18. Visning av kyrkan och den visualiserade klosterplatsen kl. 19. Ingen avgift.
Östgötadagarna lördag och söndag 2 och 3 september
Visningar kl. 11-15. Ingen avgift.
Om du vill boka tid för en längre visning se nedan
Föreningen Askeby kloster har fyllt tio år. Det tänker vi fira vid årsmötet, så vik redan nu eftermiddagen den 25 mars! Då kommer vi att blicka såväl bakåt som framåt i föreningens verksamhet och presentera hur långt vi kommit i något av de pågående, nedan nämnda projekten.
MARKRADARUNDERSÖKNINGARNA
Det både tids- och kostnadsmässigt största arbetet är de markundersökningar som tack vare ett betydande stöd från föreningsmedlemmar kunde påbörjas 2015. Syftet är att spåra lämningar av byggnationer från klostertiden i kyrkans omedelbara närhet. Rapporter som sammanfattar de hittills genomförda undersökningarna publiceras inom kort under rubriken Projekt på vår hemsida. Ännu återstår intressanta ytor att utforska och vi söker medel för att kunna fullfölja arbetet.
ALTARBRUNET
Askeby klosterkyrkas medeltida, broderade altarbrun är ett av landets knappt tjugo bevarade. Det är ett utsökt, men ännu ej helt uttolkat arbete. Vår ambition är att få denna kulturhistoriskt ytterst intressanta klenod tillbaka till kyrkan från dess nuvarande placering i ett magasin i Historiska Museet i Stockholm där det varit deponerat i snart hundra år.
STENGÅTAN
I somras flyttades fyra huggna stenarbeten från sin undanskymda plats ut i ljuset. Tre av dem är omnämnda i litteraturen, men om den fjärde, och vackraste stenen, finns ingenting publicerat. Kan denna sten vara ett konkret exempel på en cisterciensisk samhörighet? Efterforskning pågår. Stengåtan kommer att presenteras lite närmare vid årsmötet.
Vårens övriga program ingår även de i temat Stenar över och under jord. Den 22 april gör vi en vandring kring kyrkan i markradarns spår och i maj är det tänkt att vi ska göra en exkursion, en modern tornering, för att jämföra kyrktornen i Askeby och Bankekind.
GUIDNINGAR
En annan viktig del av vår verksamhet är visningarna av klosterkyrkan och visualiseringarna som liksom föregående år begränsas till förbeställda guidningar under perioden april-september, se inbjudan nedan. Kortare, avgiftsfria visningar ordnas efter kyrkans musikkvällar sista torsdagen i juni, juli och augusti. För er som besöker Askebys historiska klosterplats på egen hand håller vi på att skapa en mobilapp.
Föreningen Askeby klosters styrelse återkommer efterhand med närmare information, men boka redan nu söndagseftermiddagarna den 25 mars och 22 april!
Välkommen till vårens och sommarens evenemang!
PROGRAM VÅR OCH SOMMAR 2018
APRIL Vad finns under radarn?
Söndagen 22 april kl 15 leder Hans Palmlöf en vandring vid Askeby klosterkyrka.
Efter en kort introduktion om klostrets historia och utseende berättar Hans om metoden att undersöka vad som göms i marken med hjälp av georadar. Vi vandrar mellan fyndplatserna på de hittills undersökta mätområdena för att på stället se var det finns lämningar av murar och andra konstruktioner. Tag gärna med kaffekorg och kläder efter väder!
MAJ Askeby kloster – ett av Åkerbos finaste kulturarv.
Söndagen 6 maj kl 14 -15.30. Visning av klosterkyrkan och klostervisualiseringen. Klosterföreningens medlemmar och de som funderar på att bli det inbjudes till en gratis visning.
Därefter kan man delta i kyrkans Pilgrimsmässa som börjar kl 16.
Kungens torn i Askebys och Bankekinds kyrkor.
Lördagen 26 maj från kl 13 leder f. länsantikvarien Jan Eriksson en tornexkursion.
Vi börjar i Askeby för att studera vad som är kvar av det äldsta av de båda tornen och vilken funktion det haft. Därefter beger vi oss i egna bilar till Bankekind, tidigare Svinstad, för att där få se hur askebytornet en gång kan ha sett ut. Räkna med att vi behöver några timmar för det här äventyret, så ta med kaffekorg. OBS! Tornen är trånga, dammiga och obekväma att klättra i, men intressanta! Hör gärna av Dig om skjuts önskas eller kan erbjudas till Susanne Glöersen per tel. 013 14 10 10, e-post: susanne.gloersen[at]askebykloster.se eller sms 070 3891315.
JUNI, JULI, AUGUSTI
Sista torsdagen kl 19 Visning av klosterkyrkan och klostervisualiseringen.
Klosterföreningen bjuder på visning efter kyrkans Musik i sommarkväll som börjar kl 18 .
28 juni ”En stund är jag här” Agnes Hulander trio
26 juli ”Mellan himmel och jord” Nina Kaakinen Andersson i ord & ton
30 augusti ”Helena & Christoffer Törnroos sång & bas
SEPTEMBER
Lördag, söndag 1, 2 september kl. 11-15. Östgötadagarna tillsammans med kyrkan.
Klosterföreningen bjuder på visning och kyrkan har ett pilgrimstema.
OKTOBER
Lördagen 13 oktober på fm utfärd till Östra Stenby k:a på Vikbolandet för att se deras brudpäll.
Under hösten kommer vi att uppmärksamma firandet av cisterciensordens 900-årsjubileum 1998 som blev startskottet för klosterföreningen och vad som uträttats under de tjugo år som passerat.
Till höstprogrammen kommer kallelse att sändas ut efter sommaren.
FÖRENINGEN ASKEBY KLOSTER
INBJUDER TILL UTFÄRD TILL ÖSTRA STENBY KYRKA
Nils Månsson Mandelgrens avbildning av resterna av Östra Stenbys medeltida brudpäll (t.v.)
och en detalj från den återskapade brudpällen (t.h.).
Sommaren 1846 färdades Nils Månsson Mandelgren under sin upptäcktsfärd till Östergötlands kyrkor med ett åkdon som drogs av två hästar till en kostnad av 1 riksdaler 2 skilling per mil. Innan han kom till Askeby besökte han Östra Stenby kyrka på Vikbolandet och fann där bland annat en större textil som han trodde var ett altarkläde. Arbetet var svårt skadat, men Mandelgren insåg att det var medeltida. Han beskrev dess material, storlek och teknik och avbildade motiven och färgerna i deras dåvarande skick. Textilen har visat sig vara en brudpäll utförd i s.k. intarsia- eller guldskinnsbroderi. Ett par vapensköldar som infogats i broderiet tyder på att det skapades för ett herrskapspar med anknytning till Östra Stenby socken. Inte långt efter parets bröllop som ägde rum i Stockholm 1303 skänktes brudpällen till Östra Stenby kyrka. Där kom den dock att fara illa. Det finns anledning att vara tacksam för Mandelgrens dokumentation, för bara några år efter hans besök brändes brudpällen tillsammans med andra kasserade inventarier. Tack vare Mandelgrens ingående beskrivning kunde nämligen en grupp kreativa damer i församlingens diakonikrets återskapa brudpällen till Östra Stenby kyrka 700 år efter originalets tillblivelse.
Karin Linderhjelm, en av brudpällens återskapare, kommer att förevisa den rekonstruerade brudpällen för oss, besvara de frågor som eventuellt dykt upp vid läsning av texten ovan och inte minst berätta om hur hon och hennes kolleger gick tillväga för att finna passande material och med en mycket speciell medeltida teknik ’pussla ihop’ detta mästerverk.
Karin Linderhjelms visning börjar kl 11 lördagen den 13 oktober i Östra Stenby kyrka på Vikbolandet.
Priset är 60 kr/person och då ingår förmiddagskaffe. Tag med kontanter eller swisha på plats.
Anmälan senast onsdag den 10 oktober till undertecknad (bortrest t.o.m 20/9) eller till Karin Svensson Nygren via E-post eller Mobil 070 7700549. Ange om Du kan ta passagerare eller om Du önskar skjuts, med bil, och då betalar 50 kr t/rför den.
HJÄRTLIGT VÄLKOMMEN hälsar Styrelsen
gm Susanne Glöersen
E-post eller Mobil 070 3891315 Tel 011 141010
Läs om denna eftermiddag under Referat!
År 1998 firade cisterciensorden sitt 900-årsjubileum över hela Europa. I Askeby ordnade man samma höst en jubileumsvecka för att uppmärksamma klostrets drygt 350-åriga existens. Klosterveckan, som dokumenterades i boken ASKEBY KLOSTRET OCH BYGDEN, kom att bli upptakten till återskapandet av Askeby kloster och bildandet av dess vänförening. Därför vill vi fira ett 20-årsjubileum av Jubileumsveckan 1998 med att inbjuda till en eftermiddag med några valda nedslag i det medeltida och nutida Askeby. Mycket har hänt under de gångna åren och ny kunskap kommer alltjämt!
SÖNDAGEN DEN 18 NOVEMBER 2018
i Askebys församlingsgård
PROGRAM
Kl 14Inledning. Karin Svensson Nygren hälsar välkommen.
Vad firades 1998 och vad har hänt därefter?
Anna Bergman, Lars Eliasson och Gunnar Bergman berättar om hur pionjärerna inledde återskapandet av Askeby kloster och hur man arbetat för att göra det känt.
Det återskapade klostret i ett internationellt, nationellt och lokalt perspektiv.
Susanne Glöersen berättar om i vilka sammanhang föreningen verkar.
P a u s
Kaffe/te med dopp till självkostnadspris. Önskas någon särskild sorts bröd?
Askeby klosters altarbruns vapensköldar, donatorer och datering.
Markus Lindberg, chef för Sancta Birgitta Klostermuseum, föreläser om sin tolkning av vapensköldarna på Askeby klosterkyrkas medeltida altarbrun.
Kort referat från föreläsningen:
VAPEN PÅ ALTARBRUNET FRÅN ASKEBY
Vid klosterföreningens höstmöte i november 2018 föreläste dåvarande chefen vid Sancta Birgitta Klostermuseum i Vadstena Markus Lindberg om sin tolkning av vapensköldarna som pryder Askeby klosterkyrkas medeltida altarbrun. Markus Lindberg kommer att publicera en utförlig artikel om Askebyvapnens heraldik, så i avvaktan på den följer här endast en resumé.
Altarbrunets nuvarande utseende. Sidentygets ursprungligen röda färg har bleknat betydligt. Det framgår tydligt vid en jämförelse med kyrkans bildrekonstruktion som är avbildad under Textil på denna hemsida. På ömse sidor om Kristushuvudet i mitten ses sammanlagt tio fyrpassformer. Var och en inramar en bokstav i orden HIELP MARIA. Altarbrunet deponerades 1921 i Historiska museet, Stockholm.
Den medeltida riddaren skyddade kropp och ansikte med en rustning under strider och torneringar. För att kunna bli identifierad även på håll lät han på sin sköld måla den egna vapenbilden med ett tydligt motiv i klara färger. Motivets placering på skölden anges alltid från bärarens håll, vilket betyder att det som för betraktaren är åt höger kallas vänster. På fackspråk heter höger dexter och vänster sinister.
En vapenbild är samtidigt en sorts signatur och används därför som sigill på dokument, och när man donerat något försåg man gåvan med sitt vapen. Det är där vårt altarbrun kommer in i bilden. I dess första fyrpassform finns en b-minuskel, d.v.s ett litet b medan vapen ses i den andra, sjunde och nionde fyrpassformen. De är grupperade parvis, vilket tolkas som att de representerar man och hustru. Den tredje fyrpassformen innehåller dock endast ett vapen. Några kriterier på de personer som Markus Lindberg sökte var att a) personerna borde tillhöra frälset b) personerna borde ha koppling till Askeby med omnejd c) personerna borde ha varit verksamma ungefär samtidigt.
Här följer ett sammandrag av hans identifiering och tolkning av de sju sköldemärkena.
I d e n t i f i e r i n g av v a p e n b i l d e r n a
Fyrpass 2
1. Sparre över pil. Ätten Bese
Johan Stensson Bese, gift 16/8 1472, se nedan, död 1505.
Under 1480-talet häradshövding i Åkerbo. Hade Herrsäter i Värna som sätesgård.
2. Gädda. Ätten Gädda.
Katarina Johansdotter Gädda, gift 16/8 1472, se ovan, död mellan 1475 och 1477.
Ägde jord på många håll i Sörmland, Småland och Östergötland, bland annat i Åkerbo.
Fyrpass 3
1. Minuskel-e. Kan vara ett ofrälse vapen tillhörande en kyrkans man eller snarare en kvinnlig medlem i klostret med initialen e i sitt namn eftersom vapnet är placerat på kvinnosidan i fyrpasset.
Fyrpass 7
1. Skölden delad två gånger i rött, guld/silver och blått. Sannolikt ätten Ryning.
Bengt Eriksson Ryning, gift 1480, se nedan, död 1505.
Riksråd.
2. Silverspets mot sinister i blått fält. Ätten Gren på Grensholm. Filippa Magnusdotter Gren, gift 1480, se ovan, död efter 1505.
Fyrpass 9
1. Blå balk i silverfält. Ingen självklar attribuering.
Ängaätten är den troligaste tolkningen.
Erik Gustavsson av Ängaätten, gift 1477, se nedan, död 1482. Han ägde jord i Tjust och i Bobergs härad.
2. Båt i gyllene fält. Vapnet förs av flera ätter, Bonde, Bååt, Båt av Billa och Svarte Skåning, som troligen har gemensamt ursprung.
Ingeborg Åkesdotter av ätten Svarte Skåning, vars medlemmar var jordägare i Östergötland på många håll, bl.a. i Åkerbo hd. Gift senast 1477, se ovan, död omkring 1480.
T o l k n i n g
Utifrån vapensköldarna kan man peka ut personer ur högfrälset med jordegendomar i Askebys närhet. Personerna är de gifta paren Johan Bese och Katarina Johansdotter (Gädda), Bengt Ryning och Filippa Magnusdotter (Gren) samt Erik Gustavsson (Ängaätten) och Ingeborg Åkesdotter (Svarte Skåning). Det är möjligt att dessa donatorer har bekostat mer än altarbrunet, t.ex. en omgestaltning av ett altare eller rentav hela koret. Utifrån dateringen för vigslar och dödsfall torde sådana donationer vara tillkomna 1475-82.
Intressant är att kyrkans valv invigdes 1444 enligt en nu försvunnen inskription. Därefter pryddes de med målningar och ett triumfkrucifix från tiden. Kanske hör detta ihop med altarbrunets tillkomst? Produktionstiden för ett sådant arbete var avsevärd, men kanske fick man också vänta ett tag med att försköna koret för att pengarna inte räckte? Sådant är inte ovanligt.
Ta i trä
Jan Eriksson rapporterar om alldeles nya rön om en mycket gammal, återfunnen trädbit.
Kl 17 c. Avslutning
ANMÄLAN om deltagande lämnas senast måndagen den 12 november till Karin Svensson Nygren
Den 12 0ch 13 september scannade Christer Andersson ett utökat område intill kyrkan och församlingsgården. ÖstNytt sände ett inslag om detta den 18 sept. Inslaget kan ses vecka 38 på denna adress: http://www.svtplay.se/video/10345381/svt-nyheter-ost/svt-nyheter-ost-18-sep-19-55
När Christer Anderssons analys av denna undersökning är klar kommer han att informera oss om sina fynd. Temat för hösten blir även i fortsättningen Arkeologi. Vi kommer att på senhösten inbjuda till en temadag då vi utgår från ett antal föremål som kom i dagen vid den arkeologiska utgrävningen 2012 för att se vad de har att berätta om sin och klostrets tid.
Vi återkommer med närmare information!
Christer Andersson, radioastronom från Orust, genomförde i juni 2015 en första etapp av markradarundersökning på området väster och söder om Askeby klosterkyrka. I september 2016 fortsatte han undersökningarna.
Torsdagen den 12 maj 2016 var det vackert väder men lite kyligt. Den dagen fick Askeby klosterkyrka besök av en grupp elever från Anders Ljungstedts gymnasium i Linköping.
I Askeby finns inte längre något kloster kvar så man måste ha god fantasi för att kunna föreställa sig hur klostergården, korsgången och de gamla byggnaderna som var byggda av tegelsten såg ut en gång. Men den fina, vitmålade kyrkan finns kvar, och därinne finns flera föremål från klostertiden.
Askeby kloster var ett kloster för nunnor som tillhörde cisterciensorden, precis som i Vreta kloster. Nunnorna hade vita dräkter med svart slöja och ”förkläde”.De som var leksystrar hade dräkter i mörkare färg. Det var mer praktiskt eftersom de brukade arbeta med grövre sysslor både inomhus och utomhus. Dockorna på bilden föreställer nunnor som kommer nedför nattrappan från sovsalen på väg ner till morgonens första bönestund i kyrkan. Emma, Marina, Martin och Axel tyckte att det skulle vara obekvämt att behöva stiga upp så tidigt som nunnorna måste göra.
Inne i kyrkan tittade vi på krucifixet som hänger i triumfbågen.
Vi såg den gamla dopfunten och berättade för varandra var någonstans vi döptes. Då gick det inte till på samma sätt som på medeltiden då man sänkte ner hela barnet i dopvattnet.
Längst fram i koret finns ett altarskåp med en bild av den döde Jesus som ligger i sin mor Marias knä. Det är en bild som är fylld av sorg och den kallas Pietà.
Efter en paus med kaffe, saft, te och goda bullar såg vi en bit av ett program som visar hur klostret kan ha sett ut en gång. Om du vill se hela programmet kan du klicka här.
Visning ordnas också kl 19 den sista torsdagen i juni, juli och augusti efter de sommarkvällskonserter som kyrkan inbjuder till kl 18. Ingen avgift.
Publicerat
Markradarundersökning 2015 vid Askeby klosterkyrka
En första etapp av planerad markradarundersökning genomfördes 9 – 10 juni 2015 på område väster (bild 1) och söder (bild 2) om Askeby kyrka och utfördes av Christer Andersson från Orust. Christer har stor erfarenhet av tekniken och har bl.a. genomfört markradarundersökning vid Ås kloster i Halland. Undersökningen har hittills bekostats med medel från klosterföreningens ”radarfond”.
Resultatet hittills visar på en östra korsgång i klosterbyggnaden, se röd och grön linje på radarbilden (bild 3). På radarskiktbilder kan vi också se något som kan vara två öppningar i den grönmarkerade muren in mot den inre klostergården d.v.s. den som normalt omgärdas av korsgångar och klosterlängor. Vi kan också se att den öppning som nu är igenmurad men synlig inifrån på korsarmens sydvägg är belägen öster om den mur som vi tolkar som östra korsgångens östmur. Detta bör då innebära att det har funnits en byggnad öster om denna mur och därmed anser vi oss ha belägg för att det har funnits en östra länga med en korsgång. Genom tidigare utgrävningar vet vi också att det finns en befintlig mur som bör motsvara östra längans yttervägg.
Väster om kyrkan har vi på radarskiktbilder kunna se att där finns spår av förmodade murar i ett regelbundet mönster, t.ex. kan de tre gröna linjerna till vänster markera hörnet av en byggnad (bild 4). Dessa radarbilder är i dagsläget ej tillräckligt analyserade för att vi skall kunna säga mer om vad som verkligen finns under markytan. Vi har dock historiska belägg för att i anslutning till kyrkan en gång har funnits en ”kungsgård”.
Det är föreningens förhoppning att aktiviteten med markradarundersökning skall kunna fortsätta under sommaren 2016.
Hans Palmlöf april 2016
Bild 1 Området väster om kyrkan undersöks av Christer Andersson, jämför bild 4.
Bild 2 Del av grunden till den östra klosterlängan är förberedd för geoscanning, jämför bild 3.
Bild 3 Den gröna och röda linjen markerar korsgångens bredd.
Bild 4 I området närmast kyrkans västra gavel, gråmarkerad, framträder bl.a. hörnet av en byggnad.
Bild 5 Christer Andersson behövde medhjälpare för uppmätning och markering av undersökningsområdet. Lennart Wasteson, en av projektets tillskyndare dukade upp hembakade läckerheter under rasterna.
Publicerat
En klosterhelg i Bierzwnik 2015
Vi var sex personer från Sverige, närmare bestämt från Askeby, Nydala och Vreta, som under årets sista septemberhelg deltog i det symposium i polska Bierzwnik som ordnats av det Europeiska forumet Cistercienser vid Nord- och Östersjön i samarbete med representanter för värdklostret Bierzwnik. Ytterligare tretton klosterplatser var representerade alltifrån holländska Claercamp i väst till estniska Padise i öst. Här följer några smakprov på det innehållsrika och omväxlande programmet vars tema kretsade kring cisterciensiska influenser inom religion, kultur och ekonomi.
DELTAGARPRESENTATIONER
Vid ankomsten välkomnades vi med en kasse innehållande informationsmaterial om de kloster vi skulle besöka samt en vaxkopia av en treenighetssymbol i tegel som i återfunnits i Bierzwniks kloster. Såsom sed är dukades det upp skrifter, foldrar, kort och liknande från de deltagande klosterplatserna som också presenterades av en representant därifrån. De mest långväga deltagarna, d.v.s. en estländare och två av oss svenskar fick börja och därefter fördelades de övriga över resten av dagarna varvid Nydala fick sista ordet. Bäst är att här låta klosterplatserna presentera sig själva via sina hemsidor/motsvarande, se nedan. Ett par presentationer fäste jag mig särskilt vid. Det var först delegatens från Padise som inte bara var yngst och hade rest längst, han var också den förste från Estland som deltagit i detta Forums möten. Efter sin uppväxt och utbildning i USA har han bosatt sig i Padise för att restaurera sitt återköpta släktgods och utveckla verksamheten både där och vid de angränsande klosterlämningarna. Hans, liksom de flesta deltagares klosteranknytning är av kulturhistorisk art. Därför var det speciellt intressant att också höra om ett levande kloster, nämligen trappistklostret Westmalle i Belgien. Deras representant berättade dels om verksamheten vid klostret, t.ex. dess öl- och osttillverkning, men också om det engagemang hon själv har i en lekmannagrupp som möts en gång per månad i klostret med två munkar som andliga vägledare. Utöver dessa båda eldsjälar imponerade förstås även de övriga deltagarnas engagemang i att bevara och utveckla sina klosterplatser.
FÖRELÄSNINGAR
Dr. hab. Rafal Witkowski, Adam Mickiewicz Universitetet i Poznan, redogjorde för bokproduktionen och det nuvarande bokbeståndet i cisterciensiska bibliotek i Pommern och Schlesien. Naturligtvis påmindes vi om svenskarnas plundringar men också om att dessa medfört att litteratur därmed faktiskt räddats från att utplånas under senare krig.
FD Arnd Friedrich föreläste om ‘seriegrundandet’ av kloster och deras andliga och praktiska betydelse. Dr Friedrich har dokumenterat det före detta klostret i Haina, numera sjukhus. Klostret beslagtogs 1527 av lantgreven Philipp I „der Grossmütige”, som året innan infört reformationen i Hessen. I klosterkyrkan finns en praktfull relief „Der Philippstein” från 1542, ett unikt monument över den för klostret så ödesdigra utvecklingen.
I Bierzwniks vackert restaurerade kapitelsal informerade en representant för den regionala utvecklingsfonden, Interreg Central Europe, om förutsättningarna att få EU-bidrag för bevarande av det polska kulturarvet.
Albert Schad, medlem i Hudes klosterförening, berättade om ett besök i Chartres och visade egna bilder på katedralens fasadskulpturer och glasmålningar.
FD Barbara Stolpiak, Adam Mickiewicz Universitetet i Poznan, presenterade Bierzwniks kloster inför rundvandringen som följde. Dr Stolpiak har varit ledare för de arkeologiska utgrävningarna i Bierzwnik som inleddes 1992.
I år har en skrift om utgrävningarna utgivits på tyska, kontakta gärna mig om en kopia önskas!
SITESEEING
Klostret Bierzwnik (Marienwalde) uppfördes som en enhetlig tegelanläggning med början i slutet av 1200-talet för munkar från Kolbacz som är moderkloster även till Oliwa och Mironice. Klostret upphörde 1539 varvid kyrkans förfall började medan resten användes som bostads- och ekonomibyggnader. Under det trettioåriga kriget raserades de västra delarna av kyrkan och klostret helt, delar som nu är under uppbyggnad samtidigt som utgrävningar pågår under en sommarmånad varje år. Av kyrkan återstår koret, som försetts med ett provisoriskt tak, och de östligaste travéerna. Denna del tjänar numera som romersk-katolsk församlingskyrka. Klostret utmärker sig för sina dekorativa tegelornament. Särskilt intressant var en rundel med tre fiskar som man menade är unik för Polen, kanske rentav för Europa, från den tiden. Det var den man kopierat i vax som present till oss deltagare.
I Choszczno besökte vi Jungfru Marias Födelsekyrka för att se en tympanonrelief från 1300-talet i tegel som kan ha tillhört Bierzwniks kloster. Där ses en framställning av Jesse rot som omger en kalvariegrupp. Att reliefen inte var tänkt för den här platsen framgår av vissa figurers något omotiverade placering.
I Kolbacz klosterkyrka har återstoden av klosterkyrkan kommit till bruk på ett annorlunda sätt. Som i Bierzwnik fungerar koret och långhusets östra del som församlingskyrka. Av långhuset återstår endast mittskeppet och i det har man byggt en andra, timrad våning för utställningar, konserter och möten. Under en presenning på långhusets västgavel dolde sig en blindering i form av ett franskinfluerat rosettfönster. Vi såg för övrigt många exempel på fin polsk tegelgotik. Klostrets abbothus står kvar liksom ett sädesmagasin som ännu används som ett sådant.
Helgens ’siteseeing’ kröntes och avslutades med ett besök i den förhållandevis välbevarade klosterplatsen Marianowo, (Marienfließ). Besöket där inleddes med en högtidlig mässa i den praktfulla kyrkan i närvaro av ärkebiskopen av Stettin som inbjudits för att inviga ett barockepitafium över en av kyrkans välgörare. Vi bjöds att tillsammans med ärkebiskopen inta en välsmakande lunch i församlingslokalen i den västra klosterlängan innan kyrkoherden, fader Jan, ledde oss till längans egentliga refektorium där han visade oss något som uppenbarligen ligger honom mycket varmt om hjärtat. Fader Jan tog för några år sedan initiativet till att varje sommar inbjuda konstnärer från hela världen, mest arkitekter, till en tids inspirerande och kreativ vistelse i Marianowo. Det var utställningen med årets alster han med påtaglig stolthet visade oss. Han berättade också om Sidonia von Borcke som har en betydligt mer dramatisk anknytning till Marianowos gamla kloster. Sidonia bodde i klostret då det efter reformationen tjänade som bostad för adelsdamer. Hennes stormiga liv resulterade i att hon anklagades för bl.a. häxeri och hon avrättades 1620 i Stettin.
DZIEKUJE I DO WIZENIA !
Högtidligheterna i Marianowo drog ut på tiden och det planerade besöket i närbelägna Stargard och dess katedral hanns dessvärre inte med. Vi som övernattade i Stargard innan symposiet började kan varmt rekommendera ett besök i den staden!
Klosterhelgen avslutades således i Marianowos klosterkyrka med deltagarnas tack till arrangörerna och tolkarna för de synnerligen inspirerande dagarna, som förutom det som redan omnämnts också innehöll förträffligt boende hos medlemmar tillhörande Agroturystyka, en minnesvärd konsert och utsökt korsgångskaffe i Bierzwnik och sist, men inte minst, en mycket trevlig samvaro. Vi önskade varandra en lycklig hemfärd och ett På återseende i Holland!
