Civila indelta inkomsternas utveckling efter markegång i fyra län 1730-1809, index: kronovärden från 1680 talet = 100.
Jordbruket stod på det hela taget för svenska statens kostnader, inte bara för det omskrivna militära utan också, vilket är mer okänt, det civila indelningsverket – civilförvaltning, kyrka, skola, hospital m.m. I Jordeboken förtecknades statens årliga inkomster sockenvis från alla hemman från 1600-talet till 1825 då skatteformerna ändrades.
Det är en ytterst krävande uppgift att undersöka skattesatsens storlek eftersom den bestämdes utifrån årliga länsvisa markegångstaxor som grundades på lokal prissättning. De belopp som nämns i måste således också om vi skall bedöma skatten kompletteras med dessa taxor samt med länsräkenskaper. Det fanns en lång rad ”småskatter”, som oftast betalades i reda pengar, men de helt dominerande skattesatserna i södra delen av landet var spannmål, smör och dagsverken.
Ekonomhistorikern Martti Rantanen har för perioden 1730-1809 beräknat statsinkomster som vilade på jorden inom tre län – Elfborgs län med högre andel smörproduktion och kapitaltillgångar, Kronobergs län med större bredd i produktionen och med större andel småpersedlar och Östergötlands län med största andelen spannmål. Här var inflationsskyddet starkast och här ökade statens skatteinkomster mest.
Militära indelta inkomsternas utveckling efter markegång i fyra län 1730-1809, index: kronovärden från 1680 talet = 100.
1700-talet förknippas ofta med upplysningen och ses som inledningen till vår moderna tid. En rad filosofer, forskare och debattörer verkade för ett modernare mer vetenskapligt och pluralistiskt samhälle. Carl von Linne´ var en av många vetenskapsmän. Den unge botanikern och ekonomen Peter Forsskål argumenterade 1759 för yttrandefrihet, rättssäkerhet, näringsfrihet, äganderätt m.m. Sex år senare genomdrevs lag om yttrandefrihet, den första i världen.
Vi har studerat hur man i en vanlig liten socken, i Askeby, möter den nya tiden genom att studera sockenstämmoprotokollen från 1716 till 1838.