Ett samhälles livsmedelförsörjning styrs av en rad omständigheter, klimatet är givetvis av grundläggande betydelse. Och det har kraftigt skiftat från Vikingatid fram till vår tid .
– Först en värmeperiod fram till 1300-talet som gav goda möjligheter till ekonomisk, politisk och kulturell utveckling. Inom vårt område ger byggena av kyrkor kloster, ”slott och herresäten” och byar belägg för goda tider. Folkökningen var kraftig, ja, det talas överbefolkning i vissa delar av Europa. Men det anses att den agrara utvecklingen inte riktigt hängde med.
– Med 1300-talet inleddes en lång period med kallare klimat, ”Lilla istiden” som anses ha fortsatt ända fram till slutet av 1800-talet. Det fanns förstås flera kortare värmeperioder, men klimatet var generellt sett kallare och fuktigare, och ledde till missväxt och tidvis stora försörjningsproblem. Så kom digerdöden, tydligen som en konsekvens av den ökande handeln med Kina. Inom vårt område kom det första stora utbrottet 1347-51, och följdes av flera. Den förödande klosterbranden i Askeby 1377 och den mycket tröga återuppbyggnaden har här en förklaring. Den bekostades ju främst av en donator, den omåttligt rike Bo Jonsson Grip.
Befolkningsstatistiken visar på dramatiska förändringar inom området ”Sverige”. På 1200-talet levde här omkring 1,1 milj människor, under senare delen av medeltiden och in på 1500-talet sjönk befolkningstalen till mellan hälften och två tredjedelar. Först i början av 1700-talet nåddes det tidiga 1300-talets befolkningstal.
För alla seriösa ledare och makthavare på nationell nivå har givetvis invånarnas tillgång på livsmedel varit en mycket viktig fråga. Men hur klarade man den?
- På 1500-talet sökte makthavarna driva på den agrara utvecklingen men den blev inte så god som på 1100-1300-talen (se nedan)
- 1600-talet var livsmedelsförsörjningens värsta tid – inte bara för de mycket stora utskrivningarna av soldater under Trettioåriga kriget utan också för svåra missväxtår. Ett exempel. Prosten Emund från jordbrukssocknen Fornåsa skriver 1649 att sockenborna efter en tids svåra odlingsförhållanden hade flera svåra år, de fattiga drabbades bl.a. av ”starksjukan”,de hade inte tillgång till spannmål utan fick främst leva på ”bark, rötter, knopp och agnar”.
- Under senare delen av 1600-talet inleddes ”europeiseringen” av Sverige, egentligen en intressant informationsteknisk revolution. Postväsendet byggdes ut och ringade in vad som räknades som Sverige, skrifter av olika slag spreds över provinserna, det ålåg prästen att redovisa relevant information för sina sockenbor.
Ända fram till 1880-talet, då trä- och metallindustrin fått sitt definitiva genombrott dominerade landsbygdsfrågorna inom politik och ekonomi, ja, förresten också inom kultursektorn. Nämnas bör att landsbygdsborna i Sverige ända till 1930-talet var fler än stadsborna
Sven Hellström